Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

This thesis provides a good introduction to the American environmental certification system LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, and trough compar-isons between Sweden and the United States an explanation to the systems design is given. The work is closely linked to a LEED Core & Shell project in Stockholm, Swe-den, where the goal is to reach the second highest rating in LEED - Gold.This thesis gives a broad description of the LEED system and a more profound study of the energy sector, Energy and Atmosphere. Here, for example, an analysis has been made of how the energy consumption of an imaginary building designed according to the requirements of the BBR (Swedish building code) performs in comparison to the Baseline building in LEED.The existing model of Borgarfjord 3, which served as a case study in this work, has al-so been modified to investigate the energy savings that could have been achieved by adding extra insulation to the building. A description of the problems, regarding how the Swedish district heating system (DES) is treated in LEED, is given as well as the suggested modifications. This is an issue that will be pursued during the process of shaping a new, international, version of LEED due to be launched 2012..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Innan årsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som är miljöcertifierat enligt LEED färdigställt. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är en miljöcertifiering som har funnits sedan år 2000. LEED finns i fyra olika nivåer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivå som projektet når baseras på ett poängsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vår fallstudie är certifierad i nivå gold. LEED växer ständigt och är idag en internationellt väletablerad miljöcertifiering.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjortenergiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet avbyggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effektför passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna ärhelt tillförlitliga.

Innan årsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som är miljöcertifierat enligt LEED färdigställt. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är en miljöcertifiering som har funnits sedan år 2000. LEED finns i fyra olika nivåer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivå som projektet når baseras på ett poängsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vår fallstudie är certifierad i nivå gold. LEED växer ständigt och är idag en internationellt väletablerad miljöcertifiering.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön..

Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjortenergiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet avbyggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effektför passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna ärhelt tillförlitliga.

Från standardhus till passivhus - Utökade krav på organisationoch framställning för hus 1 i KallebäckPassivhus är ett energismart byggnadssätt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus är det framtidabyggnadssättet då dess ekonomiska vinning ifrågasätts. Den aktuellarapporten innehåller en analys över vad det innebär att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som används som referens är AF Byggs hus 1 i Kallebäck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaåtgärder gällande installationer och konstruktion som är nödvändigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detäven en analys över vilka förväntningar som väntas ställas påorganisationen under byggprocessen.Vad som framgår av rapporten är att det krävs ganska storaförändringar gällande både konstruktion och installationslösningarför att man skall nå passivhus nivå.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a.

Energieffektivisering av byggnader är ett uppmärksammat ämne mycket på grund av att bostäder och lokaler står för 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nå nära-nollenergibyggnad till år 2021. Definitionen av näranollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor.Passivhus är en typ av lågenergihus som har ett tätt klimatskal som håller ett lågt U-värde och utnyttjar interna värmetillskott från hushållmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lägre energiförluster och längre behov av tillförd energi, vilket närmar sig nära-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som ställs av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. Energiberäkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Passivhus är ett relativt nytt begrepp som innebär att bygga på ett energieffektivtsätt och därmed minska värmeförlusten genom byggnaden. Tekniken har funnitsi Europa sedan 1990 och vuxit sig större år för år och under de senaste åren harett flertal hus byggts i Sverige med detta byggnadssätt.Principen är miljövänlig och bidrar till minskade koldioxidutsläpp vilket gynnarbåde miljön och ekonomin.De allt hårdare och hårdare krav som ställs ur miljöaspekt innebär att detta nyasätt att producera byggnader kommer att öka under kommande år och snart blirdet standard att använda detta sätt att bygga bostäder..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

 Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas.Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts.